att älska är att blöda

Jag är rädd. Jag brukar vara rädd vid den här tiden om jag är den enda som är vaken. jag ser skuggor av saker som inte finns i hela rummet och alla ljud jag hör förvandlas och blir till mördare och demoner. Så är det alltid. jag brukar alltid ringa till dig då. Nu ligger jag här själv och är rädd, livrädd och jag har ont. som jag aldrig haft förut.

Jag är trött men kan inte sova, veckans stil va tråkigt så jag har satt på OBS ett program om fiktiv literaturkritik på ca en kvart. snart slut. då blir det stil igen. Hoppas morgondagen blir fin. Idag har vart en fin dag egentligen, det är bara kvällen som...
att älska är att blöda
att blöda är att älska

Vi ses snart igen vänner

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback