Idag är jag trött på hårfärger som inte blir som de ska. Efter många om och men bestämde jag mig för att färga håret svart. Det kändes smidigast så. Det skulle slita minst på håret, kosta minst, jag har redan svarta extentions och det är en exakt nyans osv. Som Magda sa, med Svart vet man vad man får.
Så jag hade faktiskt tom en svart färg hemma som jag köpte för ett tag sen, från märket Garnier. Har aldrig använt deras färger innan men det är ju verkligen inget b-märke eller så. När jag hade lagt i färgen kändes det bra, efter en kvart i såg man att det röda lös igenom lite men jag tänkte att det nog inte skulle synas efter man tvättat ur färgen. Lät den sita i en fem minuter extra tom. När jag tvättade ur färgen blve jag förskräckt. Håret blev inte svart utan i spegeln tittade en tjej med svart/rött/lila hår tillbaka på mig. Fick lite smått panik men efter jag fönat håret och så och såg den egentliga färgen kändes det ganska bra (mammi fick trösta och lugna en hel del) Det är en ganska fin färg, inte jättemörk men jag ska behålla den ett tag. Orkar inte slita mer på håret nu och tja det får vara som det är. Nu ska jag bara försöka få löshåret i samma färg. Ska nog blanda svart och rött för att få en bra nyans! Vi får hålla tummarna för det!