När jag vaknade idag såg jag ganska fort att min piercing var borta.
Ingen stav och hålet såg helt igenläkt ut.
Fick lite smått panik och trpdde först att den hade migrerat. Insåg dock ganska snabbt att fallet givetvis inte var så utan den logiska förklaringen var att en av gängorna hade gått upp och staven måste glidit ut under natten.

Jag trodde faktiskt på allvar att jag inte skulle få in den. Att den var helt igenläkt. Efter att jag hittat staven och kulorna i sängen gick jag in för att försöka pressa in den igen men det gick helt enkelt inte. Det gjorde sjukt ont det var som om det satte stop. Som om de hade läkt ihop ordentligt där inne.
Men i alla fall så la jag mig i badet för att mjuka upp huden och låg där och skruvade och pressade. Först från ena hållet och sen från andra. Tårarna rann av smärtan och jag var nära på att bara strunta i det flera gånger. Men tillslut så gick det. Skruvade och skruvade och tillslut så var den igenom. Haha det kanske låter värsta dramatiskt när jag beskriver det, men för mig var det faktiskt lite dramatiskt. Nu är mina händer som russin och det svider lite, men den är i i alla fall!

Har ätit lite mat och röjt upp lite i lägenheten. Är själv nu. Min Ammi katt har åkt hem och det känns ju så klart lite sorgligt. Men i alla fall lite skönt att få vara själv. Lill Vixis är sjuk stackarn. Tycker synd om henne. är lite sugen på att åka ut en sväng på stan men vädret så så kallt ut så då blir det inte så lockande.