Phu, har precis kommit hem från konfalägret nu.
Ni minns kanske att jag inte var så jättepepp på att åka i fredags och visst det var tuft men jag har verkligen haft det helt lovely!
Det är liksom en välsignelse att få vara med konfirmander, även om det är jättejättejättejobbigt ibland. Speciellt när man är nattvakt och får vara uppe till klockan halv tre för att ett visst rum vägrar att sova fast det ska vara tyst klockan tolv eller när man försöker få dem att lyssna och nästan får skrika sönder sin röst innan de blir tysta i samlingslokalen så är det ändå värt det för de där fina stunderna när man kan sitta ner och snacka med dem elelr bara hänga eller utbyta åsiker osv.
Det känns äntligen som om vi börjar lära känna dem. Innan har dom känts som en homogen grupp där det har varit svårt att urskilja några individer men nu har man lärt sig namnen på nästan allihopa.

Haha det är nästan så man ser fram emot konfan nu! Jag tror och hoppas att det kommer bli ett bra år. Ska försöka lära känna och älska varje unge! Hoppas vi kan lära känna dem even more  genom skolan med!

I alla fall så var det ett toppen läger. 40 ungar och över tio ledare var vi som åkte till Lärjungagården utanför Örby! Det har varit oerhört långa dagar med väääldigt lite fritid, schemar var verkligen fullspäckat.
Orkar inte skriva mer nu men kanske kommer upp lite mer sen. Ska i alla fall få upp de få bilder jag tog  idag!