Känner mig lite rastlös.
Och som alltid när jag blir rastlös vill jag göra något med mitt hår. Då menar jag inte rastlös som i just nu, utan rastlös i själen mer. Eller rastlös över mitt utseende. Som om jag måste göra något med det nu. En hel del gånger har såna impulser vart bra. Som när jag färgade håret rött 08. Hade vart sugen på rött ett tag och så såg jag en snygg röd nyans på willys som nåstan inte kostade något så då köpte jag blekning och färg och om jag inte hade gjort det kanske jag inte hade suttit här som rödhårig idag. Var nog lite samma sak i sommras när jag färgade det rosa. Det är den här rastlösheten som slår till.
Som nu när jag känner mig lite sugen på sidecut/undercut.
Det är ja ju lite nu och då men jag kommer alltid fråm till att jag inte vågar/ jag kommer ånga mig/det kommer inte se bra ut/jag vet faktiskt inte exakt hur man gör. Och då lägger jag ner det.


bild från deviantart
Skulle givetvis aldrig klippa så här mycket men jag tycker verkligen det är hett med undercut/sidecut. Inte på alla. Men på många. Dom som har stilen för det.
Jag vill liksom ha något nytt ibalnd. Inte alltid bara gå med lugg och rakt långt hängade hår som en gardin runt mig. Visst jag tycker det är fint och för det mesta är jag nöjd med min frisyr men ibland kliar det efter något mer roligt, något annorlunda och fräckt. Önskar nästan jag var lika modig som Karino som bara verkar kunna göra saker spontant. Det kan jag med absolut. Det gör jag hela tiden men vissa saker gör jag helt enkelt inte pga av feghet. Som sidecut, eller tar ett eget hål i örat osv.