Häromdagen fick jag frågan om vilka serier jag följer!
Jag följer inga serier på TV (tittar nästan aldrig på TV, brukar dock försöka se på uppdrag granskning på onsdagar och Debatt på torsdagar)
Men jag tänkte i alla fall skriva om två serier som jag fullkommligt älskar och har sett alla säsonger av och som inte riktar sig till varken killar eller tjejer.


En av de absolut bästa serierna jag vet. Jag fullkomligt älskar den.
Det finns en amerikansk och en brittisk version och jag följer den amerikanska. Jag såg första avsnittet av den brittiska efter jag hade sett typ sex säsonger av den amerikanska och jag avskydde den.

Serien är uppbygd som en dokumentär där man får följa papperskontoret Dunder Mifflin med en chef och andra anställda, deras vardag på jobbet och relationen mellan dem.
Serien är väldigt humoristiskt men har ändå ett stort djup om man jämför med många andra serier i samma genre.
Seriens stjärna är Steve Carell som spelar den galna chefen Michael Scott

Intro.

Litet klipp. Enjoy!

Serien varvas med filming av vad som händer på kontoret samt av snack från de anställda, enskillt, precis som i en dokumentär eller möjligtvis dokusåpa.

Office har en väldigt speciell typ av humor som jag förstår att inte alla tycker om, men jag är helt galen i den, det är verkligen  min typ av humor och min  absoluta favorit karaktär är Dwight. Det finns några som får lite mera plats i serien och de utvecklas en hel del, medan det finns andra, lite mindre roller som i princip är samma säsongerna igenom.

Som handlar om två extrema datanördar som jobbar i källaren på ett mycket underligt företag.

I första avsnittet börjar en kvinna, Jen, som inte har någon koll på datorer som helst på it avdelningen där Moss och Roy jobbar och de har inga social skills överhuvudtaget. Sedan handlar serien om deras relation och problem som de möter på vägen. Serien är fyra säsonger lång och varje säsong innehåller bara runt sex avsnitt tyvärr så det går fort att kolla igenom.

Efter de första avsnitten tyckte jag inte alls att serien var särskilt bra, jag tyckte skådespelerier var oerhört stelt och stereotypt och att manuset var uruselt. Sedan har jag aldrig varit ett fan av pålagda skratt heller.

Men efter att par avsnitt var jag helt kär! Det här är verkligen en serie utöver det vanliga, men den är i princip enbart humoristisk. Det finns inget egentligt djup och karaktärsarbetet kunde varit mycket mer utvecklat, men jag tycker ändå att karaktärerna växer och att det är stor skillnad bara på första och andra säsongen. Humorn är ju väldigt nördig men man kan absolut uppskatta den även om man inte gillar datorer.

Intro

Scen från mitt favoritavsnitt. Kan se det hur många gånger som helst. Så hysteriskt roligt. Det är dock givetvis roligare när man känner karaktärerna och har följt serien.

Vi såg en så sjukt bra film på filmkunskapen. Jag vågar nog säga att det var bland et bästa ja sett, ia alla falla toppar den topp fem. Så otroligt bra. jag inte precis ett fan av Jim Carey i vanliga fall, tycker han är lite läskig nästan, men å andra sidan så tycker inte om någon skådespelare som är så där sjukligt humoristiskt. men den här filmen tyckte ja omfrån första början. Den hade en sån där surrealistisk cissi-början, alla hjärtansdag, helt spontant åka ut långt bort, bort från all, snö, iskyla allt. det var perfekt. ja hade hört flera stycken tala om filmen innan, de flesta med possitiv respons visa dock som verkade tycka att den verkligen sög.

Så ja hade ganska blandade förväntningar på filmen, som verkligen blev överträffade. Efter ett tag in i filmen då den kvinliga huvudkaraktären Clementine (Kate Winslet, min favorit alla tiders) hade blivit presenterad tänkte. Hon är precis som ja, verkligen. Men efter lite eftertänksamhet slog det mig att hon nog inte riktigt va som ja, visst lika galet spontan kanske, å ja kunde känna igen mig i en hel del hos henne, men samtidigt tror ja att hon var precis sådan som jag ibland vill vara men kanske inte alltid är. Att ja vill se mig som likvärdig fast det egentligen är rätt stor skillnad på oss. Visst finns det drag hos mig som påminner om henne, eller i alla fall saker ja kan känna igen mig i, men likväl är det mina egena föreställningar och förväntingar på mig själv som ja kan känna igen. I alla fall blev ja nästan helt förhöäxad av filmen, och Clem var så otroligt cool, green hair red hair orange hair blure hair hon är första personen ja sett som verkligen va vacker i blått hår, visst finns det en del som passar i det osv men ja har aldrig sett någon verkligen vacker i blått hår. och det röda håret helt fantastiskt vackert.

Allt eftersom filmen går framkommer det givetvis att Clem har flera dåliga sidor oxå som jag givetvis inte vill identifira mig med. Men ja tror det är så med impulsiva människor av hennes slag, man älskar dom man ser upp till dom, dom känns perfekta och tycks stå utanför världens och samhällets normer, men det är ett helvet att leva ihop med dem och älska dem för de kan inte ge en vad man vill ha. man kan inte bli hel med en sådan människa. Det är precis som Clem själv säger att Män kommer till med en förväntan på att ja ska hela dom eller ge dem en mening med livet. men med sådan förväntnigar kommer alltid besvikelse. Så på så sätt vill jag inte vara en sådan männsika fullt ut. Ja vill inte va som henne fullt ut så klart, men det finns ändå visa delar som ja kan/vill identifira mig med, just för att hon är så galet perfekt. Även om ja vet att hon inte är det så blir det så man ser henne. Hon är en sådan kvinna vilken man som helst kan älska.

Som sagt var så va filmen helt fantastisk något ja absolut skulle rekommender alla att se, om och om -igen. för det är den värd. Den griper verklugen tag i en och tankesättet, att kunna radera någon ur minnet. det är en så intressant tanke. Man tänker ju själv på ens egna liv och hur det skulle vara om ens minne va någon bara blev utradera. Tänk om minnet av micke itne fanns, allt vi upplevt alla känslor ALLT skulla vara borta. så tragiskt. Det är tur att det inte finns ett sådant sätt för alla skulle säkert utnyttja det och då skulle livet bli så mycket fattigare.