Det känns fint att ha ett jobb som påskpyntat, påskliljor och godisägg på bordet i entrén. Flexlife huvudfärg är grönt. Limegrönt. På toaletten tex är alla "tillbehör" gröna, så som toalettborste och tvål, på kontoren är mattorna gröna och fottöljerna. I entren är soffgruppen görn och massa andra detaljer är gröna. Även om det inte är min favofärg så känns det fräscht, modernt på något sätt. Att det är viktigt för dem hur det ser ut. Det känns bra, det är viktigt för mig med. Känns oerhört mysigt med ett stort påskägg där ute som man kan springa och hämta godis från. Enda gången vi fått godis på McDonalds var en gång när Hanna köpte, vi hade vunnit någon tävling eller något. Då köpte hon hela två kilo till oss och ställde in i peronalrummet och det var sån härlig stämmning.

Qusay ska sluta som restaurangchef, han ska flytta till Sthlm och ta ett "nytt kliv i kariären" som han själv uttryckte det. Det känns sorgligt. Inte bara det att vi ska få en tredje personalchef på drygt ett år, utan även det att han verkligen har gjort en enorm insatts för restaurangen. När jag tänker på det är det verkligen helt galet mycket vad han har slitigt. Jag hoppas den nya är bra. Hon heter Carol och är 27 år! Känns lite spänannde med en så ung tjej. Terese hade träffat henne och sa att hon tyckte att hon kändes bra så jag hoppas på det. Hon tillträder i slutet på april eller något tror jag. Qusay har precis gått på semester nu så jag undrar om hon kommer vara en del hos oss de närmsta veckorna.

För er som inte vet det så har jag alltså två jobb, men det ena är bara tillfälligt. Dels så har jag ju min anställning på McDonalds i Borås sen över tre år tillbaka. Där jobbar jag mellan 1-2 dagar i veckan. Sen så jobbar jag även på Flexlife här i Göteborg, 2-3 dagar i veckan, men det blir månaden ut + en vecka till. Skönt med lite extra pengar nästa månad men allt kommer antagligen gå åt csn räkningar. Måste börja betala det nu tydligen för att jag tagit ett pausår.

Sen måste jag väldigt snart ta tag i det här med att maila alla lärare på Kortebo ang. vilka uppgifter jag måste göra för att få godkänt i alla kurser så jag kan fortsätta kursen och få csn bidrag osv.

Wiii! Nu är uppcon bokat och betalat! Ska bara ta och anmäla mig till lolitamodevisningen med! Kommer bli awesome! Tyvärr vara alla cosplay-pass till cosplaytävligen helt slut. Det kändes tråkigt men eftersom jag inte ens bestämt vad jag ska cosplaya än kändes det inte superjobbigt, men ändå jobbigt eftersom Vixs har varit megaduktig och redan gjort klart sin Hinata cosplay och den blev väldigt bra. Men vi tänkte vi skulle vara med på öppna scenen och gån  runt i kläderna en dag osv!
Jag funderar på

• Lucy - Elfen Lied, hon passar till mitt hår jag har gjort horn men hon har ju så tråkiga kläder
• Någon typ av kattkaraktär. Vet inte vem bara

Hm det är ungefär så långt jag har kommit. Haha

Jag tror verkligen vi kommer ha superkul!

Bild från konventsbilder.se

Jag klarade det! Klarade det galant utan några större problem! Man får liksom ta en timma i taget. Jag stod i ettan större delen av kvällen och det gick ganska bra måste jag erkänna!

Väl hemma har jag mest varit seg, duschat, kollat family guy och tyvärr klippt min lugg. Som vanligt klippte jag den för kort OCH jag valde att klippa den tjockare. Någo jag givetvis ångrar nu. Det ser inte bra ut. Eftersom jahg generellt har ganska fluffigt hår så behöver jag en tunn lugg för att det inte ska se konstigt ut, det tråkiga med det är ju att luggen ofta ser stripi ut och är det något jag hatar så är det nr luggen ser stripig och operfekt ut. Nu kan jag absolut ha en jämn och tjock lugg som inte delar sig men det passar helt enkelt inte till mitt ansikte eller till min frisyr. Till råga på allt bestämmde jag mig för att försöka bleka ögonbrynen. Känner att de är för tjocka och mörka för att det ska kunna passa till det röda, det blir en för stark kontrast och eftersom ja inte noppar ögonbrynen (ja jag bryr mig faktiskt inte om det, jag har ju nästan alltid lugg som döljer och jag är rätt nöjd med formen, kunde vart lite tunnare men det är inget jag lägger ner tid på) har dock länge funderat på att bleka ögonbrynen för att kunna dölja dem lite mer eller kunna måla i en lite ljusare mjukare nyans av brunt eller nåt. Plus att jag är sugen på att kunna måla dem röda någon gång. Tycker det kan vara rätt snyggt när man har en extremfärg som rosa, rött, blått eller grönt att ha ögonbrynen i samma färg. Beror väl lite på hur man får till det och så, men vet att det finns dom som passar i det. Tyvärr tror ja inte mina kommer bli helt ljusa den här gången, får nog pröva att bleka om en gång till!

Här satt jag i lugn och ro när datorna bara bestämde sig för att starta om sig. Jag hade skrivit ett jättelångt inlägg. Mjau, jobbigt att skriva om.

Jo i alla fall, jag har tänkt en del på lolita på sista tiden, vi som var så tighta innan och nu känns det knappt som en del av mitt liv längre. Innan var det min huvudstil, jag hade det på mig dagligen och det var viktigt för mig att hålla mig uppdaterad på vad alla märken släppte. Jag var bla inne på babys sida flera gånger om dagen och jag lät egls sida stå upp dygnet runt så jag bara kunde uppdatera den, jag kikade på egl sale och daily lolita och valentine och lolita secrets var en av veckans höjdpunkter. Nu gör jag inget av det. Jo, förresten, ibland, knappt en gång i månanden läser jag lite valentines. Men det är inte samma sak längre. Jag känner mig inte bekväm i det, jag känner mig bra fel och udda, fast udda är jag ju ändå "Om man kan gå runt med plastslangar i håret borde man väl inte ha problem med en lolita klänning" sa min bror igår när vi pratde om saken (med plastslangar menar han cyberlox och det är det fulaste han vet) och det har han ju rätt i, jag ser verkligen inte neutral ut när jag inte har lolita heller, det vet jag, och det är inget jag stävar efter men lolita är udda på ett annat sätt, ett sätt jag inte känner mig vacker i längre. Det fanns en tid när jag kände mig som vackrast i det - nu känner jag mig bara stor och bylisig och ful i det. Och det är väl det det hänger på, man har ju inte kläder man inte trivs i. För så har det varit de sista gångerna jag haft det, jag har velat byta om, ha något annat. Inte ens på conversuscon kunde jag ju ha en klänning en hel dag utan var tvungen att byta outfit. Och på ett sånt ställe är ju lolita inte precis udda eller uttittat på samma sätt som i stan. Där är det ju väldigt uppskattat.

Jag har ju sedan länge konstaterat att jag inte gillar rosa och pastell när det gällr lolita. Sweet är inte min grej och jag har bara två rosa klänningar kvar (min första och min alice chess, den vill jag aldrig göra mig av med) och jag bär dom nästan aldrig.Jag har sålt av över tio klänningar och massa assocearer och dylikt och de klänningar jag har kvar bara hänger i garderoben. De är såna jag inte vill sälja. Trots att jag aldrig använder dom. Jag har dock märkt att jag tycker det är roligt att ha lolita när jag är med andra som har det. Älskar ju fortfarande meet ups eller att ta en fika på stan med en vän i en fin klänning. Men sen har ja ju alltid vart en människa som älskar grupper med gemensamma intressen (om jag själv delar intresset vill säga) så jag är rädd att det inte är kläderna som spelar roll utan sällskapet och den gemensamma passionen. Sen måste jag även tillägga att mitt hår, även om rött är en färg som går med lolita, spelar roll, det blir lite för mycket. När jag hade en mörkare nyans var det lättare men det blir för mig två så olika skarpa drag som inte passar ihop. Som två pusselbitar från olika pussel. Men när det kommer till gothic lolita borde det ju inte vara något problem, där borde färgen passa in. Men sen har jag ju inte så mycket gothic lolita att använda direkt. Men när jag tänker på det känner jag mig pepp, en svart snygg klänning, en jsk, helst utan blus under (jag avskyr ju att ha blusar under, tycker det ser så dumt och "teateraktigt" ut på mig. Det är väl typiskt att det ska vara så eftersom det är en ganska viktig del inom lolita. Det ska vara helklätt, påklätt, inte halvklätt) många underkjolar, ett pr snygga overknees med kors på, i guld, VV halsband, de där underbara high heels skorna från Meta som jag fortfarande suktar efter. En svart ganska smal headpice. Lustigt det där med headpiecen, när jag började med loli var det en så självklar del av en outfit. Jag köpte en innan jag ens hade en klänning och den var så förknippad med en hel outfit på något sätt. Nu klassas den nästan som ita - anatgligen för att så många har overkillat den, stora fula headpieces i svart med mängder av vit nylonspets. Det är ju en klassisk ita grej. Själv har jag aldrig passat i breda huvudassocearer med älskar de smala.

Jag har tänkt att det kanske är så att jag växt ifrån det, men samtidigt känner jag många som är äldre än mig som håller på och som inte alls ser barnsliga ut. Lolita är ju ett mode som annars lätt ser barnsligt ut men klär man sig i rätt färg och med rätt skurning så är det ju egentligen inga problem så jag kan inte skylla på det heller. Jag önskar att jag kände mig bekväm och fin i det för jag tycker att det är ett så otroligt fint mode och jag älskar ju kläder som är vackre. De klänningarna är ju långt mer vackra än mina små kjolar, trasiga strumpbyxor, over knees och svart vita toppar. Även om jag trivs bra i det jag klär mig i nu med. Men det är inte samma sak. Verkligen inte samma sak. Är det någon som känner som jag?

Så nu gick det att ladda upp bilder med!

Var inne lite på helgons religionforum och snubblade över en kille som skrev något i stil med "Jag är inte troeende men ibland önskar ja att jag vore det för det vore så skönt att ha någon att skylla på när det går dåligt. Eller?"

För mig är det ett jättekonstigt sätt att se på Gud, jag skulle aldrig lägga något på honom när det går fel för mig, jag ser på det så här:
Vi människor har ju en egen vilja och kan därför göra precis som vi vill, alla val vi gör får konsekvenser, ibland negativa, ibland possitiva, ibland både ock. Du kan inte skylla på Gud när andra väljer att göra handlingar som tyvärr skadar dig. Det är tråkigt att det är så att det måste gå ut över andra men tänk dig alternatviet  - vi männsikor skulle inte ha någon förmåga att välja rätt eller fel, gott eller ont (om man utgår ifrån att de finns något gott och något ont) i så fall skulle vi bara göra rätt och därmed skulle vi inte ha någon fri vilja, och den fria viljan är jag nöjd med att jag har även om det betyder att jag får möta och stå ut med motgångar motgångar.

Självklart måste man räkna in saker som naturkatastrofer och sådant, de är ju aldrig orsakade av någon annan människas handlingar men samtidigt lever vi i en värld där det tyvärr existerar sådant, det är en del av hur världen funkar. Jag är ingen expert på vädret och kan därför inte uttala mig om det.

Sen kan man diskutera utifrån vad som är rätt och fel och gott och ont, och här utgår jag ju utifrån mig själv och min syn på moral. Men i det här fallet kan man ju även säga att saker som skadar många människor oftast kan klassas som fel, men visst jag förstår att det finns grader av allt som man bara inte kan blunda för. Men med det korta statementet här ovan hoppas jag ni förstår lite hur jag tänker.

Låten "Hero of War" med Rise against kan mycket väl vara den sämsta låten jag hört i hela mitt liv. Inte för att den musikaliskt skiljer så mycket från annan musik i den genren, personligen tycker jag att den låter ungerfär som alla Takidas låtar, men det är ändå något jag stör mig så fruktansvärt mycket på. En textrad som får mig att inte ens kunna lyssna klart på låten.

They took off his clothes
They pissed in his hands
I told them to stop
But then I joined in
We beat him with guns
And batons not just once
But again and again

För det första är det inte bra skrivet, det är jättedåligt skrivet men det som stör mig mest är att han först försöker stoppa killarna som slår den här killen men sen ger sig in i det? Vilken vuxen man har så lite styrka att man ena sekunden vet vad som är rätt och försöker stoppa för att nästa slå en kille? Något han uppenbarligen aldrig gjort innan om man lyssnar på texten. Det är så fruktansvärt DÅLIGT och orealistiskt så det finns inte. Och löjligt, det är väl lite den känslan jag får, att det är en löjlig text, en löjlig kille, ett löjligt band.

Nog klagat för mig, dags för frukost.

Upp sent idag! Trots väckning både klockan tio och klockan elva så kom jag upp tjugo över tolv. Skulle egentligen åkt ut en sväng på stan men snön vräker ju ner så jag tror inte det blir av. Tråkigt att det kommer så himla mycket snö nu, vill ju att det ska gå mot varmare tider, vill inte alls ha ett snökaos ute. Jag längtar efter vårvärme, efter långa promenader i ljumna natten, efter stövande i botaniska och slottskogen. Allt blir så mycket lättare när det är lite varmare ute känns det som. Längtar efter att sitta med Ammi på bron över viskan och ta av skorna och låta fötterna dingla ner mot vattnet. Det är härligt det. Usch vad jag kommer sakna Ammi nu när hon åker, kommer verkligen inte kunna ha kontakt med henne, hon ska ju klättra i berg och ha sig. Min lilla flicka, ute ensam i stora vida afrika.


<3<3<3

Har bara tills imorgon på mig att läsa ut den underabara boken "Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) innan jag måste lämna tillbaka den, det är en sån där sju dagars bok och jag glömde ju ta med den till gbg förra veckan så jag hann inte komma så långt innan jag åkte. Nu har jag drygt 60 sidor kvar och jag älskar den. Någon annan som läst den? Boken handlar om Ellen Key (1849-1926) och hennes relation till Urban von Feilitzen, bägge två författare och literaturälskare. Han gift och fyra barns far, hon ogift och mer och mer olycklig. Under säkert 15 år skriver de hundratals brev till varandra, ibland 100 sidor långa brev. De hjälper och stöttar varandras skrivande, uppmuntrar och kritiserar. Key är precis som jag särartsfeminist, som betyder att man tror att de finns en biologisk skillnad mellan man och kvinna. Man betonar skillanderan mellan man och kvinna för att man uppfattar de skillnaderna som värdefulla, att alltså bägge könens egenskaper borde vara lika mycket värda på samhälls nivå. Idag har det ju blivit inne att vara likartsfeminism , som alltså är motsattsen till särartsfeminism. Man menar att det inte finns några biologiska skillnader mellan könen, bara socialt, att det är samhällets värderingar som formar könen helt och hållet. Jag kan under inga omständigheter hålla med om det, men skulle inte för den sakens skull säga att likartsfeminister inte är feminister på det sätter som jag upplever att många likartsfeminster uttrycker sig kring särartsfeminister. De flesta jag känner till vägrar erkänna särartsfeminismen som feminism ens. Oerhört löjligt, tycker jag, vi strävar ju i slutändan efter samma sak - att vi kvinnor ska vara lika uppskattade, och få lika mycket lön för vårt arbete som männen, att vi ska samma social status och inte väljas bort pga vårt kön.

När jag var lite yngre var detta en väldigt stor fråga för mig, på gymnasiet skrev jag både filosofiska uppsattser och skrev tal kring feminismen. Idag bryr jag mig inte alls lika mycket (är man verkligen mer passionerad i sina åsikter när man är yngre?) men det är fortfarande en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Jag kan bli oerhört upprörd i könsdebbater (särskilt med de som verkligen påstår att det bara finns ett kön, eller i alla fall bara borde finnas ett kön) men ändå inte på samma sätt som för bara två år sen.


Bilder på Ellen Key (högst upp i vänstra hörnet) Elin Wägner och Fredrika Bremer

Frusterad katt!! Ni vet pappa beställde (betalde) ju håret från bodyjewellry, inga problem alls, fick odersbekräftelse på två paket hår a 12 dollar. Sen idag fick jag ett mail om att mina saker blivit skickade men då var det helt plötsligt bara ett paket hår som blivit skickat. Jag blev asarg (med tanke på att de strulade till det förra gången med) och skrev ett argt mail till dom. Lite senare under dagen får jag ett mail, som inte är ett svar på mitt mail utan ett separat eget mail där de står att det bara fanns ett paket hår kvar av den röda färgen och eftersom det är en utgående produkt så blir det svårt att få tag på det igen. Så då ber dom mig att antigen välja en annan färg eller få penganra tillbaka, men jag vill ju inte ha någon annan färg, och inte vill ja ha pengarna tillbaka. Jag vill ju ha mitt hår. Så nu hoppas jag att de fixar de här, jag tänker inte ge mig i frågan. Dom har inte svarat på det mailet jag skickade från början och inte på mitt svarsmail heller. Dålig stil tycker jag, hoppas dom sköter det här snyggt nu, annars blir jag sur. Och då menar jag surare än vad jag är nu

Kom upp för sent idag med, dumma mig, tänkte ju jag skulle gå upp vid elva men kom upp halv ett trots att Soot ringde mig både klockan nio och tolv. Men det va skönt att sova ut (idag igen) somnade runt halv fem tror jag. Så nu har jag duschat och sminkat mig, ska bara bestämma kläder för dagen, blir nog inget avancerat so far. Tshirt och jeans känns nästan mest lockande med tanke på hur många minusgrader det är ute. I natt snöade det igen. Nu är jag trött på snön och ville ha värme, eller egentligen är ja inte trött på snön, det är ju så himla fint, utan det är ju kylan som är grejen.

---

Anyway tror inte jag skrivit något om den mysiga filmkvällen hos Niklas häromveckan ute i Hammarkullen. Så nostalgiskt det var att åka ut dit igen, har inte varit där på hur länge som helst. Känner igen mig när man kommer in på spårvagnscentralen och den jobbiga rulltrappan som enligt mamma alltid gick sönder och eftersom det är förorten så tog det alltid jättelång tid innan den blev lagad.





Vid ett tillfälle när vi letade (lite halvt förvirrat omkring på torget) efter vattentornsgatan såg jag en trappa och jag fick jag en känsla av att jag sett trappan innan (vilket jag givetvis hade) kan inte riktigt förklara hur det kändes men helt plötsligt var det som om jag var barn igen jag kom likosm ihåg trappan och att jag hade gått i den.

Nej nu måste jag börja göra mig i ordning. Puss på er